Join the army

Det var länge sen sist vi pratade. Jag hade saknat det. Det hade tydligen du också. Kommer du sakna det i framtiden? Två år sen vi sist sågs. Jo, nog måste det väl kännas lite? Vänner. Friends Forever. Gone forever.

"I will Join the army, leave from here"
"But....why"
"I want to."
En bra anledning. Den enda sanna förstås. Antingen stannar han i sex år. Eller tjugosex år. Eller "forever". På helgen blir det väl mycket flickvän antar jag. Hans vänner därifrån. Jag då?
" You know what? I'll probably never see you again."
Vad svarar man på det? - Det gör man inte.
Jag har ena luren av min mp3 i örat. Jag märkte inte när batteriet tog slut och musiken tystnade.


Hundar

Vilda hundar. Gatuhundar. Såna som blivit lämnade för att ingen tycker om dem. Eller för att de helt enkelt inte har någon som kan tycka om dem. För att de är ensamma. Hundar utan lagar. De springer runt, sover bland soporna, stryker sig mot luffarnas ben och har ingen aning om vad som är rätt eller fel. Eller så har de det, men det spelar ingen roll. Det ligger ingen lycka i att veta vad som är rätt, när man samtidigt  vet att man aldrig kan göra det. Och man har ingenting för att försöka.

"Där ligger den, vid soffan där, ligger den oranga ballongen...BREDVID soffan, alldeles snart kommer jag...var pappa också hos farmor och åt semlor, Johan?"

Vi är lyckliga. Hur olyckliga vi än är. Så kommer vi alltid att vara lyckliga.

Kyla

Solen skiner och jag ligger på en sandig strand. Det är bara vi där. Du säger något till mig. Berättar om ett gammalt minne, ett minne från den kalla vintern, från snön, och kylan och de fuktiga kängorna.
Jag skrattar till och blåser i ditt öra. Vinter? Vem bryr sig väl om det, när man kan ligga här i bara bikini (och solskyddsfaktor 30 över hela kroppen). Vem orkar tänka på vintern nu, när det är varmt och skönt och goda glassar i kiosken. Du är allt bra tokig, du.