my diary

En dag var jag ute och gick. Det var en molnig dag. Lite regnig. Genom skogen gick jag. Alldeles ensam. Man skulle kunna trott att jag kände mig rädd och ensam. Men det var bara lycka och lugn som cirkulerade inom mig. Så fick jag syn på något. Något som fladdrade förbi mellan träden. Genom träden kom jag ut på en äng. Molnen hängde som tunga klippblock på himlavalvet. Men det såg inte jag. Min blick hade fastnat någon annanstans. Det var en ängel. En leende, dansande ängel. Han dansade med en människa. Det var en flicka, och jag kunde se att de log, men de kunde inte se mig, för de hade bara ögon för varandra där de dansade. Jag ville att de skulle komma närmare mig. Jag ville svepas med i deras dans, och ta del av deras leenden. Men framförallt ville jag se vem flickan var. Som om de känt min önskan flyta i den fuktiga luften, så blev deras dans vildare, och de kom närmare mig. Jag kände hur jag lyftes, och min längtan blev så stark så jag blev tvungen att ta ett djupt andetag. När jag öppnade ögonen igen så var de där. Precis bredvid mig, först såg jag bara honom, åh, jag ville bara kasta mig i hans famn. Men han såg mig inte. Han tittade på flickan. Jag vred mitt huvud och såg på henne där hon stod, precis bredvid mig. Sedan sprang jag bara. Åh, jag som trodde att det var jag.