my diary

Ibland så känner jag att världen är för stor för mig. Och ibland så känns det som att jag är för stor för världen. Just nu känner jag mig för stor för migsjälv, men för liten för världen. Lite obehaglig men ändå ganska trivsam känsla. Jag gillar att vara liten och stor på samma gång.
Jag vet iallfall att världen är större än jag tror. Och möjligtvis är jag nåågot mindre än vad jag gärna vill tänka om mig själv.
Mitt liv är som en film. Och med en hittils riktigt djup och äkta kryddning av lite allt möjligt, så är väl det absolut inget negativt. Även om det kan kännas så ibland.
Det är ju de där små nedgångarna som gör topparna så njutbara. Det är jag som regisserar, det är direkstsändning, och ingen håller i fjärrkontrollen, kan det bli bättre? -nej.